Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan

Autismspektrumtillstånd Att samverka i förskolan

SMÅ BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND Autismpektrumtillstånd (AST) är ett brett spektrum som omfattar allt från grav autism till Aspergers syndrom. Det förekommer dessutom stora individuella skillnader vilket gör att arbetsmetodik måste skräddarsys utifrån den enskilde individen. Autism innebär svårigheter i socialt samspel, kommunikation och perception. Det förekommer även stereotypt och repetitivt beteende. Autismspektrumtillstånd förekommer ofta tillsammans med andra svårigheter och funktionsnedsättningar såsom: epilepsi, adhd, add, utvecklingsstörning, hörsel- och synnedsättning. Kanske har ni träffat barn som inte verkar lyssna på tillsägelser, ofta hamnar i konflikt med andra barn, inte kan sluta med en aktivitet, äter ensidigt eller får stora svårigheter när något ändras. Detta är vanligt förekommande svårigheter för barn inom spektret. 1 FLICKOR OCH AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND I vissa fall visar sig AST annorlunda hos flickor. Det har även visat sig att det finns stora svårigheter att diagnostisera flickor med AST. Detta innebär att det finns ett stort mörkertal av flickor med AST. Flertalet flickor med AST blir osynliga och kan upplevas som blyga och verkar föredra att ägna sig åt aktiviteter i enskildhet. Det kan vara svårt att avläsa deras sinnesstämning och de kan ibland uppleva stora svårigheter utan att de uppmärksammar sin omgivning. Även om dessa barn inte visar sina svårigheter genom utåtagerande eller störande beteende är deras anpassning till omgivningen mycket resurskrävande och de har lika stort behov av individanpassad pedagogik och arbetsmetodik som andra barn med AST. 2 VILKA SVÅRIGHETER KAN UPPSTÅ I FÖRSKOLAN? Socialt samspel – Svårigheter att delta i lek. Kan verka ointresserade av andra barn. Det förekommer stora svårigheter att utveckla leken. Det kan vara svårt att förstå lekar utan tydliga regler och likformighet. Även rollekar och abstrakta lekar kan vara svår att förstå. Ofta tenderar dessutom lekarna till att bli en uppspelning av en filmsekvens som skall utföras identiskt var gång. Det kan förekomma stora svårigheter att samspela på en jämlik nivå dvs med jämnåriga och med ett jämbördigt samspel. Lekar där en leder är lättare då barnet med AST antingen kan ta den ledande rollen eller följa givna instruktioner. Detta gör att vissa barn med AST söker sig antingen till yngre eller äldre barn då rollfördelning i leken blir tydligare. Kommunikation - Tolkar bokstavligt. Svårigheter att läsa kroppsspråk och ansiktsuttryck. Det förekommer ofta språkförsening i samband med AST. Detta innebär att det kan finnas stora svårigheter att uttrycka sig i tal. Ett barn som saknar tal kan ändå ha stor ordförståelse. Det vill säga förstå flerordsmeningar och instruktioner. Men språksvårigheter kan även innebära stor diskrepans mellan ordförråd och ordförståelse. Det vill säga att ett väldigt verbalt barn inte förstår ordens innebörd trots att det själv använder dem på ett sätt som förefaller korrekt. Ekotal är också vanligt förekommande och innebär att barnet upprepar det som sagt antingen direkt eller fördröjt. 1 Gerland & Aspeflo, 2009, Barn som väcker funderingar, sss 21- 28. 2 Svenny Kopp har beskrivit detta mer utförligt i sin avhandling Girls with social and/or attention impairments

Ojämna förmågor – Detta gäller mellan olika förmågor, tid och rum. Det som går bra ena dagen kan vara omöjligt nästa. Det vill säga -ett barn som kan vara otroligt verbalt begåvad kan sedan sakna förmåga att ta på sig byxorna efter toalettbesöket. Likaså kan barnet som vanligtvis klarar av att bli lämnad på dagis utan problem behöva både tid och bildstöd för att klara av det dagar då de saknar de resurser som krävs. Likaså kan ett barn som vanligtvis kan knyta skorna själv ibland sakna förmåga när andra stressnivåer är för höga. Detta handlar inte om trots eller ovilja att samarbeta utan om en faktisk oförmåga.3 Perception – Över-/underkänslighet i olika sinnessystem (tex syn & hörsel) är vanligt förekommande och en av de mest försvårande omständigheterna med funktionsnedsättningen. 4 Vissa barn har stora svårigheter att sortera och filtrera ljud. Exempelvis fläktens surrande kan påverka hela ljudbilden. Andra barn har svårigheter med ljus. Vanligt här är att de har svårigheter med ljusrör. Vissa barn är under och överkänsliga inom samma sinne. Exempelvis kan ett barn som inte klarar av att bära kläder på grund av känslighet i huden klippa sig i fingret utan att notera smärtan.5 Likaså påverkar perceptionen ofta kosten. Matens konsistens, lukt, utseende och smak kan bli ytterst starka sensoriska upplevelser. Detta leder till att många barn blir ytterst restriktiva i sin kost. Exempelvis åt en flicka bara röd mat och en pojke bara produkter tillverkade av potatis. Motorik- Barn med AST har ofta en försenad eller annorlunda motorisk utveckling. Detta innebär att de kan ligga ngt/ngr år efter i utvecklingen. Detta kan ha flera orsaker. Exempelvis en pojke hade problem med att hans muskelarbete inte skedde automatiserat. Det vill säga att gå blev en medveten handling och krävde mycket energi. Detta gjorde att han inte orkade gå lika långa sträckor eller lika snabbt som sina jämnåriga. Samma pojke hade svårigheter med bordsskicket. Han var dels överkänslig i munnen dels var muskelarbetet i tuggandet inte automatiserat vilket 3 Flertalet författare tar upp den ojämna begåvningsprofilen och hur färdigheter skiljer sig över tid och rum. För att nämna några: Bo Hejlskov, Gunilla Gerland, Matt Winter, Ross Greene och Tony Attwood. 4 Bogdashina diskuterar detta i sin bok Sensory Perceptual Issues in Autism and Asperger Syndrome, 2003. Även Gerland diskuterar detta i böckerna En riktig människa samt barn som väcker funderingar. 5 En flicka som är tre år klarar inte bära kläder. Hon går ständigt avklädd hemma oberoende temperatur. Att bära kläder är ytterst smärtsamt och tar mycket energi av henne. Samtidigt kan hon klippa sig i fingret utan att märka det. När hon visade sitt blödande finger där även en bit av nagel klippts bort kommenterade hon lugnt att tidningen färgat av sig. På fråga om hon hade ont blev hon väldigt överraskad och undrade varför frågan ställdes. Det blödande såret kopplades inte till någon smärta.

gjorde det både svårt och omständligt för honom att avgöra hur mycket mat han kunde ha i munnen och hur den bäst kom ned i magen. Många gånger kom maten upp igen på grund av att kräkreflexen signalerade att det var ett överintag av mat och att hans känslighet i munnen gjorde att han inte stod ut med känslan. Maten hamnade då på bordet eller i handen. Stereotypa beteenden- Detta kan ta sig många uttryck tex hälla sand eller vatten om och om igen. Att dra en bil fram och tillbaka över golvet. Även kroppsrörelser som gungande, hoppande, handflaxande kan förekomma stereotypt. Dessa beteenden kan upplevas som avvikande de kan även i vissa fall orsaka skada på både personen med AST och dess omgivning. Stereotypa beteenden fyller en funktion. De kan verka stressreducerande och fungera som en signal på sensorisk överbelastning.6 Mentalisering- Detta kallas ibland felaktigt empati. Det handlar om förmåga att förstå hur andra tänker och känner. För många med AST är detta väldigt svårt och orsakar många sociala missförstånd. Detta gör att det är svårt att förstå dels att de tankar som finns i huvudet på barnet med AST inte finns hos omgivningen. Exempelvis barnet känner sig hungrigt och tror att du vet om den känslan. Då finns inget behov att förmedla den och det kan skapa mycket frustration att behovet inte tillgodoses. Likaså kan det vara svårt att förstå hur andra reagerar på barnets beteenden. Att riva klosstorn som ett annat barn byggt kan se väldigt roligt ut och då kan det vara svårt att förstå varför barnet som byggt tornet blir ledset eller argt.7 Reagera opassande- Ett vanligt exempel är att barn med AST kan börja skratta när ett annat gråter. Detta handlar inte om skadeglädje utan om affektreducering. Många barn med AST är känsliga för andras affekt och kan ha svårt att skilja på vad som är egen och annan persons affekt. Så om ett barn börjar gråta kan barnet med AST känna all sorg men inte sortera varifrån den kommer. En affektreglering kan vara att börja skratta. Likaså vid tillsägelser. Barnet känner den vuxne personens ilska och kan inte särskilja den från egna känslor. En alternativ lösning kan då vara skrattet. Det handlar inte alls 6 Hejlskov, Problemskapande beteende. 7 Sven-Olof Dahlgren tar upp mentaliseringssvårigheter i sin bok: Varför stannar bussen när jag inte ska gå av. Lika så gör Gerland i sin bok Barn som väcker funderingar.

nonchalans utan om att affektnivån är för hög.8 Utåtagerande beteende -en sista utväg. Detta uppkommer då barnet försökt alla andra vägar och saknar andra verktyg att hantera situationen. Arbeta förebyggande och lågaffektivt. HUR KAN FÖRSKOLAN HJÄLPA? Små förändringar kan göra stor skillnad. Börja med att utgå från att barnet gör så gott det kan och för att klara vardagliga situationer måste det lägga ned stora mängder energi. Förtydligande pedagogik -Var konkret i din kommunikation. Visa tydligt med vem, vad, var och när något ska ske. Förtydliga gärna visuellt med bilder och/eller tecken som stöd. Agera social tolk – Hjälp barnet i samspel med andra barn. Förtydliga och skapa strukturerade spel/lekar. Visuellt stöd – Dag- och veckoschema med tex. bilder. Schema som bryter ned svåra moment till en tydlig bildserie tex påklädning. Visa även med bild vem som ansvarar för barnet. Hjälpmedel för val- I situationer med val erbjud ett fåtal val som symboliseras med bilder eller föremål. Kommunikationsbok/dagbok – Det är viktigt att förskola, hem och ev. avlösare/boende kommunicera kring barnet för att skapa förståelse. Med bilder i boken/pärmen kan ni dessutom hjälpa barnet att återberätta och dela sina upplevelser. Små grupper och förutsägbarhet - Minska överbelastning av intryck och oro genom minska antalet barn och var tydlig i vad som ska ske och hur det ska ske. Motorik/perception- Minska belastningen och anpassa miljön. Var lyhörd för vad barnet förmedlar och sök alternativa lösningar. Tex erbjuda hörselkåpor, förståelse för ensidig kost, skapa en miljö med få synintryck. Om ljusrör är väldigt belastande byt lampa eller erbjud miljö med annan belysning. Skapa ljudlugna utrymmen där det finns möjlighet att vila från ljudintryck. Ta med vagn på promenaderna så att barnet med motoriksvårigheter har möjlighet att delta utan att förbruka 8 För att läsa mer om affekt och affektreglering rekommenderas Bo Hejlskovs bok Problemskapande beteende samt Ross Greenes bok Explosiva barn.

hela dagens energiresurser bara på att klara av att gå. För barn med svårigheter att äta och erhåller kräkreflexer kan ni erbjuda en skål vid sidan om. Då blir det lättare att hantera överintaget och barnets stressnivå minskar. För vissa barn underlättar det att äta med plastbestik då de inte kan uthärda metallkänslan/ljudet av vanliga bestick. Paus – Erbjud möjlighet till strukturerad vila. Fri paus kan vara svårt för många barn med AST. Ta reda på vad barnet finner avkopplande och erbjud det som viloalternativ. Vila kan också vara att erbjuda en sensoriskt lugn miljö. Även stereotypa beteende kan erbjuda viktig vila. Genom upprepande kan barnet samla sig och koppla av. Det är viktigt att tillåta beteendet även om det kan verka udda så länge det inte orsakar skada eller allvarligt försvårar verksamheten. Om barnet inte får möjlighet att avlasta sig genom det stereotypa beteendet finns risken att det måste utveckla andra mer destruktiva strategier för att klara av sin vardag. Undvik tjat - ändra instruktioner och förutsättningar så barnet kan tillgodogöra sig informationen. Ge ställtid – Förbered barnet i god tid. Att få tid att processa avslut och förändring är viktigt. Ta ansvar- Om ni hamnar i en situation som inte fungerar eller resulterar i utåtagerande beteende är det viktigt att du som personal och vuxen tar ditt ansvar. Det är ditt ansvar att reflektera över vad som gjorde att situationen inte fungerade och reflektera över hur du kan utveckla strategier för att ge barnet med AST rätt stöd för att lyckas i kommande situationer. Ibland kan det vara svårt som pedagog att anpassa förhållningssätt och verksamhet i förskolan. Betänk då att barnet med AST anpassar sig varje dag, i varje situation och till varje individ trots att funktionsnedsättningen innebär specifika svårigheter med anpassning. Vill du veta mer kontakta oss: Hemsida: www.autism.se/skane Epost: [email protected]

Källor: Attwood Tony, Den kompletta guiden till Aspergers syndrom, 2008. Attwood Tony & Grandin Temple mfl – Asperger´s and girls. 2006 Beyer Gammeltoft – Autism och lek. Bogdashina Olga Sensory - Perceptual Issues in Autism and Asperger Syndrome. 2003. Dahlgren SvenOlof – Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Att förstå autism, damp adhd, 2007. Gerland Gunilla, Ulrika Aspeflo – Barn som väcker funderingar, 2009. Gerland, En riktig människa, 1996. Gillberg Christopher – Autism, 1988. Greene Ross W – Explosiva barn, 2001. Hejlskov Bo - Problemskapande beteende, 2010. Kopp Svenny - Girls with social and/or attention impairments 2010. Winter Matt – Aspergers Syndrom – vad lärare behöver veta. 2008.